# frågor Author: isa Hej. Jag har windows 2000, jag kan titta fotografin på en CD . Jag har köpt tomma CD:s för att spara mina egna bilder på dem. Min fråga är kanske lite korkad, men hur vet jag att jag har en brännare i min data? Kan jag se det någonstans? kan man inte spara bilder på en CD utan en brännare? Det är ju ingen ide´att ladda ner ett hembränningsprogram om jag inte har en brännare? för det måste man ha . Tacksam för svar. Mvh isa ps. Jag vet inte om man får ställa den här typen av frågor här, men jag chansar.  ds. ## Comment 1 Author: Inkanyezi Det finns några olika sätt att se om man har en brännare, och det går inte att spara på en cd om man inte har en brännare. Det enklaste är kanske att titta på det som ser ut som en brännare och se vad det står för text där. I stort sett alla brännare har "rewritable" eller RW skrivet någonstans i texten som står på framsidan, och ännu en sak är att de ofta har tre siffror, ofta med x efter eller avdelade med /, sä här: 24x 10x 40x Om din CD-enhet har de där tre siffrorna så är det en brännare. Det behöver inte vara samma siffror som jag visade, det var bara ett exempel, det kan lika gärna stå 40/10/52 eller andra siffror, men det är en grupp som ser ut så. Eller under texten Compact disc en ruta där det står rewritable. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Är det viktigt att bilderna inte försvinner så hade i alla fall inte jag lagrat dem enbart på en CD eller DVD. Min erfarenhet är att när man efter några år ska använda sin skiva kan man ge sig fan på att ett antal bilder inte längre går att läsa. Möjligtvis kanske detta inte händer om man väljer de dyraste skivorna, men det är nog bra om man kompletterar med annat medium. Extern hårddisk, USB-sticka eller vad man nu föredrar. Eller att man bränner på ett dussin skivor och hoppas att någon av dem ska fungera om tio år. Gjorde själv misstaget att bränna på billigast möjliga skivor år 1998 då jag gjorde en egen CD (är musiker, men skit i det) som jag sålde i 200 ex via en klubb i Malung. Ingen av dem fungerar troligen idag (har givetis inte haft möjlighet att testa alla, men de som hamnade i närheten fungerar i alla fall inte). Av alla de andra skivor jag brände på den tiden för eget bruk, som jag har kvar, fungerar ingen till 100%. De flesta hackar oavbrutet och några går inte att spela över huvud taget. Oavsett vilken spelare jag stoppar dem i (enda skillnaden är att någon spelare hackar medan någon annan totalvägrar att spela dem). Själv hoppas jag att det där med snurrande plastskivor är glömt och förlåtet inom en överskådlig tid och att ingen längre kommer att komma ihåg vad det var… Efter att ha jobbat som CD-replikerare på ett av de två företag som finns kvar i Sverige, fick jag mina fördomar bekräftade och utökade. Den gamla bilden av folk i ”rymddräkt” som tillverkar CD/DVD kom helt på skam. Dammigt och jävligt var det och ibland nästan helt omöjligt att få skiten felfri inom de ramar man skulle rätta sig efter. Jag lärde mig i alla fall hur man ser om något litet mikroskopiskt dammkorn smugit sig in vid matrisbyte och har faktiskt sett sådant på köpta skivor sedan dess. Även skivor som replikerats på andra ställen. Kommer ihåg att dammet ibland kunde driva en till vansinne. Man trodde man hade fått bort allt, tryckte ut några skivor, tittade mot ljuset och hittade sin karaktäristiska bula. In i maskinen igen, försöka bli av med det lilla dammkornet, försöka igen, samma skit igen och så vidare. Ibland kunde det ta 5 till 10 försök innan man fått det tillräckligt dammfritt. Även mer erfarna personer kunde ibland erfara samma problem. Tryckte man ut för många skivor utan att ta bort dammet förstördes matrisen och de var inte billiga, och så tar det ju tid att få en ny eftersom de tillverkades på ett annat ställe i ett annat land. Sedan fanns det många andra faktorer att ta hänsyn till. Temperaturer i olika steg som ena dagen skulle vara si och nästa dag så. Ställa in allting en gång för alla och sedan fungerar det aöltid? Ha ha ha, glöm det! Det som var rätt igår är totalfel idag! Ett jäkla pillande med hur många parametrar som helst och ingen kunde klart och tydligt säga exakt vilket fel som berodde på vilka parametrar. ”Ändra något och se om det blir bättre” var mer metoden att tillämpa… ## Comment 3 Author: isa Tack så jättemycket för era svar! Det står bara Compact disc och inga siffror så nu vet jag att jag inte har nån brännare!! Tack för hjälpen. Tack också för informationen om att det kanske ändå inte är så bra att spara bilder på en CD trots allt! ## Comment 4 Author: Zpookey #3 Jo...att spara på cd eller dvd är mycket bra. Men köp inte billiga noname-skivor utan köp arkivbeständiga kvalitetsskivor som t ex Verbatim. Om dina bilder är viktiga så bränn en skiva, kolla om bilderna går att läsa. Lås sedan in den kopian i bankfack eller annat. Bränn sedan ytterligare en skiva med samma bilder som du kan ha hemma om du skulle behöva dom. ## Comment 5 Author: isa #4 Tack för tipset! ## Comment 6 Author: [Borttaget] #4 Sist, när vi skulle kopiera en massa filer på min frus laptop inför ett byte av dator använde vi 4 DVD+RW à 4,7 GB. Vid återställningen av skivan till den nya datorn fungerade inte en enda skiva ordentligt. Visst, mer än 99% fungerade ju, men redan på den första skivan började felmeddelandena poppa up om filer som inte gick att läsa. Inga konstigheter till filer, de flesta var vanliga jpeg. Felmeddelandena kom alltid i slutet, alltså längst ut på skivan, så det kanske är en god regel att aldrig fylla en skiva helt. På den första var det något tiotal filer som inte gick igenom, på nästa något hundratal (lite jobbigt när man ska bekräfta varje felmeddelande) och de två sista kommer jag inte ihåg, men en av dem hade i alla fall också hundratals fel. I och för sig användes ju inte samma spelare vid lagring som vid hämtning, men om det ska spela någon roll så är ju det bara ytterligare ett arguemnt att undvika de omoderna snurrande plastskivorna. Nej, ju färre rörliga delar, desto bättre. ## Comment 7 Author: Inkanyezi Och hembrända musikcd kan ibland verka mer känsliga än data-cd (CDROM), men det beror på att tidiga cd-spelare var gjorda enbart för att spela av skivor som hade metallskikt och inte särskilt känsliga för styrkan på lasern. Alltså satte dom i en laser som var kraftigare än den som sitter i en cd-rom-läsare, och många cd-spelare raderar helt enkelt brända skivor när man kör dem. Numera är cd-spelarna gjorda så att de ska klara brända skivor också, till och med RW-skivor. Men om man har en som är tillverkad under nittiotalet kan den fortfarande ha för kraftig laser för att läsa brända skivor. Förvaringen av brända skivor är viktig. Man får inte låta solen skina på brända skivor, det kan radera dem. De ska förvaras mörkt, eller åtminstone skyddat för solsken. Plasten lär väl ändå åldras, så det är ingen som vet hur skivorna kommer att vara om något eller några tjugotal år. Det finns flera fördelar med att spara på hårddisk i stället. En är att det går väldigt fort att föra över filer till en hårddisk, så om man är orolig för "bitröta", så är det en enkel sak att replikera hårddisken mot en annan. Om man har ett bra system för att hitta bilderna (min favorit är Picasa), så har man dem alla tillgängliga på en hårddisk. Man måste bara tänka på att vare sig det är dvd, cd eller hårddisk så är det inte något som varar för evigt. En hårddisk _riskerar_ inte att gå sönder, den _kommer att gå sönder_; det är bara en tidsfråga. Hårddiskar är billiga också externa hårddiskar är billiga nu. Det finns olika strategier för hur man ska spara eller backa upp. Jag har mina bilder dels på datorns hårddisk, dels på en extern hårddisk, dels på CD som är undanlagda. Jag tänker längre fram skaffa en NAS med RAID som speglar två skivor mot varann. Jag har inte haft problem ännu med cd där data försvinner, men peppar peppar... ## Comment 8 Author: isa #6 och #7 Tack så jättemycket för all information! ## Comment 9 Author: [Borttaget] #7 Åtminstone en av de musik-CD jag nämnde i #2 har spelats någon enstaka gång och sedan dess legat i sin ask i ett vanligt vardagsrum, så vissa billiga skivor håller inte så länge helt enkelt. Har inte tittat på skivan i mikroskop i och för sig, men misstänker att aluminiumskiktet kan ha oxiderat eller så. Det finns mycket som kan gå snett med en plastskiva med ett aluminiumskikt, även om totala antalet beståndsdelar är två (om man inte räknar med trycket eller eventuell etikett). När det gäller att göra säkerhetskopior är det viktigaste, om man frågar mig, att de blir utförda över huvud taget. Det blir de inte i längden när man fipplar med CD och DVD. Varför? För att det tar för lång tid och är för krångligt. Har jag nu någon ledig skiva någonstans? Hm… den var upptagen, den med och även den, men till sist kanske man hittar en eller så får man åka och handla. När man väl stoppat in en tom skiva tar det evig tid att kopiera de 5000 nya filer man har. I längden blir det att tänker att ”jag gör det imorgon…” istället; det blir alltså helt enkelt inte av. Med en extern hårddisk (eller USB-sticka och liknande) är det enkelt och går snabbt, vilket gör att man faktiskt gör sina säkerhetskopior. I med USB-kabeln bara och kör… Då är det större sannolikhet att man orkar med att köra sina dagliga säkerhetskopior. ## Comment 10 Author: Lill-Kisse Numera finns det små bärbara hårddiskar. Jag lånade nyss en liten pryl (12 x 8 cm), som heter "WD Western Digital, My Passport Essential". Nu glömde jag kolla hur mycket den rymmer, men tror att 32 GB nämndes någonstans. Det kanske kan vara nåt för att spara lite bilder, musik och annat, särkilt sånt som man vill kunna ta med sig i fickan. Filöverföringen gick snabbt som blixten jämfört den externa hårddisk jag har för säkerhetskopiering. Den är inte större än en liten roman i bokhyllan och det är också ett behändigt format. Numera tar jag backup ofta och utan att det känns besvärligt tack vare den. ## Comment 11 Author: Zpookey WD Western Digital, My Passport Essential finns i storlekarna 160GB, 250GB, 320GB och 500GB Nackdelen med att bara ha bilderna på en extern hårddisk är att de också kan gå sönder. ## Comment 12 Author: Lill-Kisse #11 Förutsätter du att man bara har bilderna (eller det man gärna vill ha med sig in i framtiden) på ytterligare en plats? Eftersom det finns många former för lagring, kan man unna sig att ha dem på flera ställen som t ex PCn, den externa hårddisken i bokhyllan, på WD-asken i portföljen, på USB-stickor i jackfickan, på några CD etc. Det är fint att det finns så många praktiska metoder. Man kan skriva ut särskilt värdefulla bilder på papper också och låsa in i bankfack. Då behöver man inte tillgång till en gammal dator med ett gammalt program för att se bilderna om 50 år. ## Comment 13 Author: [Borttaget] #11 Allt kan gå sönder. Jag har ingen tillförlitlig statistik på vad som går sönder oftast, men för min egen högst personliga del set statistiken ut ungefär så här: Kraschade hårddiskar: 0% (kommer i alla fall inte ihåg något sådant fall just nu) CD som inte går att läsa felfritt från efter bara tio år: 90% (Ren höftning givetvis) Kraschade USB-stickor och minneskort: 0% (mest beroende på att jag inte använder så mycket sådant) Bränt barn, och så vidare… Man undviker gärna sådant man tidigare haft problem med. ## Comment 14 Author: Lill-Kisse #4  Jag tänkte strunta i det lilla ordet "arkivbeständiga", som du använde, men det går nog inte, eftersom jag har hört att CD inte är ett arkivbeständigt media. Det lär ju vara ett stort problem att välja ett pålitligt lagringsmedia inom exempelvis statliga förvaltningar där en vissa material måste sparas för all framtid. Hur lång tid garanteras arkivbeständigheten för det märke du nämner? Finns det tester man kan ta del av? När påbörjades dessa tester?