4500 mAh = m står för 1000 , A står för ström (Ampere) , h står för timmar.

Om du vet vad datorn förbrukar i ström kan du beräkna hur länge batteriets laddning varar. E.x. 4,5A i en timma.

Och milli är så klart en tusendel (1/1000), så det handlar om 4,5 Ah, men det har också betydelse hur hög spänningen på batteriet är. Alldeles självklart kan man räkna direkt om man vet hur mycket ström datorn drar, men den siffran brukar aldrig anges någonstans. Datorns kretsar drivs med betydligt lägre spänning än den som batteriet ger, och den omvandlas till alla olika spänningar som kretsarna ska ha. Förbrukningen kanske anges i watt någonstans?

Frågan är lite som den om längden på ett snöre…

Nyare datorer är väldigt strömsnåla jämfört med äldre, så för att få svar på frågan får man först räkna ut hur mycket energi det är i batteriet genom att multiplicera de där amperetimmarna med spänningen, och sedan dividera det med datorns genomsnittliga förbrukning när den är igång.

Så det är lite för många obekanta för att ge ett svar på frågan. Det brukar annars stå i datorns specifikation eller i bruksanvisningen hur länge den håller sig igång på en laddning.

Batteriets energi är 4500 mAh, men att gissa den "genomsnittliga förbrukningen" får du nog bidra med. 😂

Det blir inte direkt lättare om man blandar friskt mellan begreppen.

Energi mäts exempelvis i joule (J), detsamma en wattsekund (ws). På elmätaren är det vanligare att man betalar för kilowattimmar (kWh), som är ganska mycket mer energi, 60x60x1000=3600000 Ws, alltså 3,6 miljoner joule.

Batteriets kapacitet anges i amperetimmar eller som här, i tusendelar av amperetimmar, tillsammans med batterispänningen. För att få fram energiinnehållet i det fulladdade batteriet, måste man multiplicera amperetimmarna med batteriets spänning. Utan att veta spänningen, eller eventuellt förbrukningen i ampere, är amperetimmarna en fullständigt meningslös siffra.

Datorns förbrukning brukar sällan anges i ampere (A), utan kan bättre anges som watt (W), eftersom watt-talet tar hänsyn till spänningen, som ju var nödvändig för att man ska veta hur mycket energi batteriet innehåller.

Men rätt sällan anges förbrukningen för en batteridriven enhet, utan tillverkaren anger oftast en batteritid, hur lång tid ett laddat batteri kan hålla apparaten igång.

Ett exempel på hur man kan räkna:

• batterispänning 12 V
• kapacitet 4500 mAh
• energi 12x4,5 = 54 Wh
• förbrukning 10 W
• drifttid 54/10 timmar, ungefär fem timmar och tjugo minuter

Så de okända här är batterispänningen och förbrukningen, eller om man så vill, hur stark ström datorn tar. Och strömmen är variabel. Den minskar när datorn går ner i sparläge och stänger lyset på skärmen, och den ökar när processorn och grafiken arbetar hårt, som i vissa datorspel. Kontorsprogram drar mindre ström.

Så en bärbar dator kanske kan gå fem timmar om man skriver på en bok, eller tre timmar om man sysslar med bildbehandling, eller kanske ännu mindre om man spelar ett grafikkrävande spel. Om man funderar så länge att datorn går ner i strömsparläge flera gånger medan man håller på med sin text, kanske den inte lägger av förrän efter sju timmar, men om man har nätverk och blåtand och 3G igång kanske den inte orkar mer än ett par timmar.

Och batteriets kapacitet gäller för ett nytt batteri. Inom ett år kan den ha minskat till hälften.

Det absolut enklaste är att ta tillverkarens "upp till" timmar och delar det med två. Så om tillverkaren skriver upp till 8 timmars batteritid så landar man mer på ca 4 timmars batteritid i snitt. Allt över 50% är enbart bonus enligt mitt sätt att se på det.

Men, det har lite å göra med vilken bärbar vi pratar om så klart. 

Min sovrumsdator, en Sony Vaio har ungefär 28 timmars surftid på det sätt jag använder den och då så har den ändå Google Chrome som primär webbläsare.

Tre saker gör detta möjligt.

1. bra konfad.

2. minsta ljusstyrkan på skärmen.

3. extra batteri, dubbel prestanda.

Helt okej att ladda datorn 3-6 ggr i månaden beroende på aktivitet.

#5 VSK

Där kom du närmare sanningen, än jag vågat skriva, den dator du och jag har är unik och kommer inte i närheten av lågprispiraterna. Ursprungsfrågan var enkel men att gissa vill jag inte vara med om.

#6

Tack 🙂

Så här trevligt kan det se ut.