Kortterminal?

Är det ett mobilt modem/hub med trådlös överföring?

USB är en internationell standard, och det är samma strömstyrka oavsett dator.

Någon annan strömsladd?

Det förekommer apparater som har samma plugg som USB, men som tar högre ström än standarden som är 500 mA. Om laddningen kräver mer kan datorn helt enkelt strypa strömmen, medan en USB-laddare som man kan köpa kan ge upp till 2A.

Jag har ett exempel på utrustning som tar mer ström än ett normalt USB-uttag kan leverera. Det har de löst genom att ha två USB-kontakter. en för USB + ström och en för bara ström via ett annat USB-uttag. Då går det ju åt två USB-uttag om man inte har en USB-laddare att koppla den andra kabeln till.

Jag skrev i Stinas andra tråd i ämnet att kortterminalen kan vara anpassad för den lägre strömstyrkan (110v) de har i väggen där om jag inte minns åt helvete? Mot 230volt i väggen i Sverige.

Jag vet att jag inte kan köra bandspelare och annat utomlands pga detta fenomen. Får alltid köpa batterier när jag är i ex spanien.

Hm… då förstod jag att jag blev förvirrad. 110 V är ju ingen strömstyrka utan en elektrisk spänning. Ström mäter man i Ampere (A). Trodde du pratade om den ström som ett USB-uttag kan ge, 500 mA enligt #2, har själv inte kollat om detta stämmer, men det låter rimligt i alla fall.

Ska också tillägga att jag inte läst den andra tråden.

Och skälet till att adaptrarna för USB-hubbar och laddnig ger 2A är så klart att en hubb har fyra portar som vardera ska kunna ge 500 mA och fyra gånger en halv ampère är 2 A. USB-uttag ska enligt standarden vara kortslutningssäkra, vilket brukar innebära att strömmen slås ifrån om den blir för hög.

Adaptrar för USB är switchade och klarar både 115 och 230 V och ger samma utspänning och ström oavsett inmatad spänning.

#5 jag blandar ihop spänning och ström men du hajade principen.

Den andra tråden heter i princip samma sak. jag tror nästan det är en duppelpost eller om hon var otålig?

#8: he he he… jag ser nu att jag bara snurrat till allting i största allmänhet. Blandade ihop folks inlägg med varandra på något sätt. Ditt, som du skrev i den andra tråden med samma namn hade jag ju inte läst alls (men jag har läst den nu), så jag vet inte riktigt hur jag tänkte där, men jag känner att det inte är något vi behöver fördjupa oss i…

Ja det är olika volt oi utagen i olika länder tyvärr det skiljer ganska mycket emellan exempelvis sverige och usa eller england vilket gör att man behöver adaptrar/omvandlare för att kunna köra apparater ifrån olika länder i uttagen.

Jag har märkt det i Sverige/Spanien/England. Har inte varit i staterna så kan inte svara på ur det är där? I Spanien och England fick jag köra min Bandspelare på batterier för det funkade inte alls annars.

#10 Låter lite märkligt. Spanien har samma spänning i eluttagen som vi har. Samma gäller England, men deras pluggar är annorlunda. De engelska pluggarna måste vara fasrätt kopplade och ha en säkring i pluggen. De finns både jordade och ojordade, men båda har ett tredje stift, som kopplar på strömmen när det trycks in. Om det tredje stiftet inte trycks in så kopplas ström inte på. Det är ett annat säkerhetssystem än vi har.

USA har 115 V 60 Hz, och detsamma gäller större delen av den amerikanska kontinenten, både nord och syd. Det förekommer också att två motfasade 115 V ledningar används för att få 230 V, som alltså inte har nolla som i Europa.

USB-adaptrar funkar från ungefär 90 V till 277 V och frekvensen spelar ingen roll. Däremot adaptrar med järnkärnetransformator ska ha både rätt spänning och frekvens; är de gjorda för 230 V 50 Hz så ger de bara halva spänningen om man ansluter dem till 115 V.

#11 Kan ju ha berott på det du säger att deras pluggar är annorlunda? Jag gissade på att de berodde på volten i väggen. Men tro och anta ska man som sagts tidigare göra i kyrkan/templet.

OT: En sak jag inte begriper är varför man inte lär ut åtminstine grundläggande ellära lite bättre i skolorna. Det är väldigt många som inte har en susning om begreppen över huvud taget. Elektricitet är ju en del av allas vardag, nästan helt utan undantag, men de flesta vet inte ett smack. Ta bara en sådan här sak som enheter för elektrisk spänning och ström och så vidare.

Ingen (förhoppningsvis) blandar ihop kg med liter (dm³) och de flesta säger att någonting väger si och så mycket istället för att något har si och så många kg. Dock har jag sett att man blandar ihop sträcka med hastighet: ”Han körde i över 200 km” när man menar ”Han körde i över 200 km/h”.

En annan märklig grej är att när det gäller kg så förkortar många det till ”kilo”, vilket ju bara betyder 1000, men när det gäller kcal (kilokalorier) så gör man tvärt om och förkortar det istället till ”kalorier”… Det är ju som att förkorta kg till gram; ingen gör ju det misstaget.

Kanske bäst att påpeka att detta bara var en liten generell betraktelse och inget som någon ska ta åt sig av personligen. För min egen del finns det absolut områden där jag har absolut noll koll och där folk säkert stör sig på min okunskap.

#7: Japp, det är mycket som blivit enklare tack vara switchtekniken, som funnits hur länge som helst men först de senare decennierna blivit mer vanlig i allehanda sammanhang.

Oavsett om man matar med 115 V eller 230 V, 50 eller 60 Hz, så får man samma utspänning och ström, däremot blir ju strömmen in högre om inspänningen är lägre vilket ju är en logisk följd av sambandet att effekten är strömmen × spänningen (och om man är petig ska man även multiplicera med cosinus av förskjutningen mellan spänning och ström, men det är väl lite överkurs i detta sammanhang), så om spänningen minskar måste strömmen öka för att effekten ska bli densamma, och det är ju lasten, alltså det man kopplar till sitt nätaggregat, exempelvis en dator, som bestämmer effekten.

Nja, vid switchade aggregat är det inte någon harmonisk strömkurva, och det är i stort sett ingen förskjutning, men lasten ligger på vid väldigt korta intervall och bara på toppen av spänningskurvan som ganska rejäla spikar. Rätt ful förbrukning trots att de betraktas som "resistiv last".

Men själva principen är i alla fall att strömmen gånger spänningen är effekten, oavsett vilken inmatad spänning man har. Dubbla strömmen vid halva spänningen alltså. Men om många switchade aggregat är kopplade på nätet kan man få rätt krokig strömkurva.

#15: Ursäkta min virrighet, det framgick kanske inte, men jag menade mer generellt, just det där med ström och spänningsförskjutningen… Jag är av naturen det mest opedagogiska som någonsin sett dagens ljus (verkar det som i alla fall). Försökte lära en kompis spela lite gitarr en gång i tiden (mycket enkla saker) och inte ens det lyckades jag med, så det säger väl det mesta om min inbyggda pedagogik… Försöker säga allt på en gång och då blir det som det blir, kanske.

Har jobbat med switchteknik mer eller mindre i ungefär åtta år så nog har jag ett hum om hur det hela fungerar och det där med branta flanker (stor derivata alltså, om man ska resonera matematiskt) är ju ett känt problem som kan vara klurigt om man vill undvika störningar, exempelvis. Finns ju de som experimenterat med mjukt switchande apparater och så vidare, men där har jag inte så stor koll på vad resultatet har blivit.

En av poängerna med switchtekniken är ju att man får en hög verkningsgrad. En transistor ger ju minst förlusteffekt när den är antingen ”på” eller ”av”, om man ska uttrycka sig populärvetenskapligt. Så istället för att reglera spänningen ”steglöst” nyttjar den bara två lägen, alltså till eller från. Ju brantare flanker desto kortare tid med stor förlusteffekt. Istället reglerar man utspänningen med tiden, man reglerar alltså kurvans area, fast inte med hjälp av nivån utan med tiden istället. Så vill man kräma på mer så får transistorn (om det nu bara är en, vilket det ibland kan vara) vara till under längre tid på bekostnad av från-tiden och tvärt om.

Ganska enkelt egentligen, men ändå inte… Enkelt i teorin men lite svårare i praktiken.

Sedan finns det ju många olika sätt att switcha på. Ett aggregat kan ju vara primärswitchat, sekundärswitchat, man kan använda mag-ampar (fin svenska där… tror man brukar kalla dem ”magnetiska förstärkare” eller liknande ibland) och det finns andra tekniker också.

När man switchar direkt på inkommande nätspänning (efter att ha likriktat den först) så vinner man inte bara en hög verkningsgrad, utan även vikt. En transformator som ska kunna ge en del ström väger en hel del om den ska fungera vid 50 Hz. Vid högre frekvens kan transformatorn göras mindre, exempelvis vid 60 Hz, men när det gäller switchade aggregat pratar man ofta om tiotals eller hundratals kHz och då kan man hålla sådana komponenter på en riktig miniatyrnivå och ändå kunna få ut en hel del ström.

Vet inte riktigt varför jag sitter här och skriver om detta just nu, men nu ska jag sova, så nu slipper ni mig i minst 8 timmar, så passa på nu…

God natt!