
Hjälp Ekvation!
Hejsan! Vet inte vart jag ska ställa denna fråga.
Jag har en matte uppgift jag sitter fast med .
Bestäm linjens ekvation X: -3 och Y: 1 hur skriver jag detta ?
Hoppas nån kan :)
Linjens ekvation? Men du har ju bara en punkt, eller missuppfattade jag frågan? Och vad har detta med datorer att göra?
Lägg också märke till att jag i alla fall försökte låta bli att klaga på alla språkliga tokigheter i frågan…


För ja hittade ingen annan stans att skriva . kanske fanns nån smart :)
Fråga hos Studier.ifokus så kanske du har större chans till svar.
Sorg är kärlek som blivit hemlös
#2: Här? Skojar du?

Men allvarligt, är du säker på att uppgiften var exakt så som du beskrev den i #0? Verkar som om hälften av den information man behöver fattas…
Eller så är det bara jag som blivit korkad på senare år… Matte var mitt klart bästa ämne när jag gick i skolan för 100 år sedan.
Det finns tre sorters människor: De som kan räkna och de som inte kan…
Jag kan inte räkna därav gav jag tidigt upp tanken på att bli programerare då jag ansåg det krävde matematiskt tänkande.
Vad jag tror att #0 Ville veta är hur man skriver in en formel i ex:excel för att lösa detta matteproblem?
Men med mina begränsade kunskaper i ekvationer så tycker jag det verkar saknas minst en parameter? har jag fel?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
jag fick ont i huvudet bara av att titta på den sidan 

#4
Jag som hade för mig att det finns 10 sorters människor; de som förstår binära tal och de som inte förstår dem. 


Det här är ett forum där vi tänker oss att svara på datorrelaterade frågor, inte ett forum där vi hjälper elever med läxorna. Om du tar fram din lärobok och läser på om grafisk framställning av funktioner, kan du säkert komma på svaret själv.
När jag gick i skolan kallade vi inte en sån här linje ekvation, utan det handlar om en funktion. Den här funktionen är linjär, och därför är den ganska enkel. Den har en riktningskoefficient, som beskriver hur linjen lutar, och den har en förskjutning från origo. Det är ditt jobb att beskriva hur y förändras som en funktion av x i form av en ekvation, så att vilket värde du än ger x kommer y att hamna på linjen.
Ekvationen kan skrivas på olika sätt, men när man sätter upp funktionen sätter man y på vänster sida och beskriver hur x förhåller sig på höger sida.
#9: Det var skillnad på information, det!
Men som sagt är ju inte detta ett läxhjälpsforum, så räknandet får du allt göra själv.
Vad det hela går ut på framgår väl rätt bra av #10 och funktionen brukar se ut ungefär så här:
y=kx+m (eller ibland y=kx+b, men det är ju samma sak fast man valt en annan bokstav…). Vad du ska göra är alltså att lista ut vad k och m blir, så att x och y alltid hamnar på linjen vilket värde man än väljer på x, precis som Inka sa.
Bara för att hjälpa till lite med ”tänket” så kan vi ju ta en annan linje som exempel. Låt oss sätta m till 0 (noll) och k till 2. Vi får ju då:
y=kx+m ? y=2x+0 ? y=2x. Prova att sätta in olika värden på x och se vad du får för y-värden. Du kommer snart att inse att kurvan kommer att gå igenom origo och att för varje steg åt höger kommer kurvan att gå två steg uppåt. Ju högre värde vi sätter på k, desto brantare blir kurvan.
Väljer vi ett negativt värde på k, säg k=-1, så kommer kurvan givetvis att luta åt andra hållet.
Om vi istället sätter k=0 och exempelvis m=2, då får vi ju:
y=kx+m ? y=0x+2 ? y=2
Vi har nu inget x alls i och med att k=0, och det innebär att oavsett vilket värde vi väljer på x, kommer y att vara 2. Vi har alltså då en linje som ligger ner två snäpp ovanför x-axeln.
Så om k=0 lutar inte kurvan och om m=0 så kommer kurvan att skära origo.
Inget av detta är fallet i kurvan i din uppgift, så vi måste ha med både k och m.
Enklaste sättet att få fram m är ju att se var kurvan skär y-axeln. Titta på kurvan så har du m direkt.
Hur ska man tänka när det gäller k-värdet då, om man bara har en ritad kurva som enda hjälp?
Det är faktiskt ganska enkelt: Se det som ett bråk, helt enkelt. Hitta en lämplig punkt på kruvan, exempelvis någon skärningspunkt. Vi kan ju ta punkten där kurvan skär x-axeln. Leta sedan efter ytterligare en punkt, gärna till höger om den förra. I detta fallet känns det som att där kurvan skär y-axeln blir en utmärkt andra punkt att titta på. Titta på x-axeln. Hur många snäpp är det mellan skärningspunkterna? Sätt värdet som nämnare i ett bråktal. Titta sedan på y-axeln. Hur många snäpp högre är andra punkten belägen jämfört med den första? Sätt värdet som täljare i bråket. Där har du ditt k-värde. Sätt in värdena på k och m i formeln y=kx+m, klart.
Det gäller bara att ha tungan rätt i mun och se till så att man tagit hänsyn till åt vilket håll kurvan lutar. Det blir minustecken på k om kurvan lutar nedåt från vänster till häger räknat. Det blir minustecken på m om kurvan skär x-axeln på ett negativt y-värde.
Med hjälp av detta borde du nu ganska enkelt kunna lösa din uppgift, tror jag, om jag inte bara gjort dig än mer förvirrad. Matte kunde jag när jag gick i skolan, men pedagogisk har jag aldrig varit, tyvärr.
Man kan ju sätta in sina x- och y-värden i en tabell, i och för sig. Då kanske det blir ännu enklare, vad vet jag?
Välj två punkter och sätt in dess x- och y-kordinater i en tabell:
x y
-3 0
0 1
k blir ju då andra x-värdet - första x-värdet, medan m blir andra y-värdet minus första y-värdet.
Det är viktigt att man försöker inse varför det är på det sättet, annars sitter man där och kliar sig i huvudet när det kommer ytterligare en uppgift av samma typ. Det gäller att få den där aha-upplevelsen en gång för alla, sedan går det ganska enkelt att lösa liknande uppgifter, även om man försökt göra dem lite halvkluriga.
Nu har jag nästan löst uppgiften åt dig, men jag har i alla fall inte skrivit ut svaret i klartext, och det tänkte jag inte göra heller.

#10 Du behöver inte vara så grinig av dig. Tänkte att jag fråga här eftersom många som håller på med datorer brukar kunna matte ganska bra. :) Sen är det ingen läxa heller. Ville bara ha hjälp m,ed hur jag skulle göra för att lösa den. Men nu har jag fått mitt svar så nu behöver jag inte fråga längre. Eller STÖRA dig på detta forum.
#Tack så jätte mycket. Nu vet jag hur jag ska göra :) åter igen tack för att du ville lägga orken på att hjälpa fast det inte handlar om datorer..

Nej, jag är inte grinig, men så fåordig som frågan var, blev det svårt att se om du ville ha hjälp med att lära dig lösa uppgiften eller om du ville ha hjälp att lösa den.
Nu fick du den hjälpen genom lite lagarbete.
Att det kan vara bra att skilja på ekvationer och funktioner även om de i grunden kan vara samma sak, kanske framgår av hur man kan skriva på flera olika sätt.
En rätlinjig funktion brukar man alltid skriva som f(x)=kx+b, men ekvationen kan blanda om de olika termerna utan att innehållet ändras. Vi brukar sätta in y för f(x), så att funktionens utseende blir y=kx+b.
När det är en ekvation kan vi till exempel dividera båda leden med k och får då att y/k=x+b/k. Det blir lite rörigare, men det är ju faktiskt samma sak, nu uppställt i formen av en ekvation. Så länge vi gör precis samma sak med både höger och vänster sida så ändras inte innehållet, men ekvationen kan bli mer komplex än den renodlade funktionen.
Det betyder att om vi har funktionen f(x)=x/3+1, så kan vi genom att multiplicera båda sidorna med 3 skriva 3y=x+3. Men det är lite enklare att förstå och visualisera funktionen när den är skriven som f(x)=x/3+1, eftersom k då blir 1/3 och vi direkt ser att linjens lutning, riktningskoefficienten, är positiv och att y ökar ett steg när x ökar tre steg. Vi ser också direkt att när x=0 kommer y att vara 1. Eftersom y ökar ett steg för tre steg av x kommer x att vara -3 när y=0.
Det mesta jobbet när man ska lösa en ekvation brukar vara att förenkla den. Det kan man göra genom att flytta om termer tills man har fått alla y på ena sidan och alla x på andra sidan tillsammans med konstanter. Sedan reducerar man alla y till ett enda och gör motsvarande operaton på den andra sidan, tills man har funktionen ren: y=kx+b. Det blir lite knepigare att hålla tungan rätt i mun när man ska förenkla ekvationer av högre grad, men principen är samma. Allt som man gör i vänster led måste man också göra till höger. Ibland säger man att man "flyttar" en term från den ena sidan till den andra och växlar tecken, men det man då gör är att man drar bort eller lägger till lika mycket på båda sidor.